Info

Posts from the Återblick Category

20130531-170126.jpg3 veckors slit på cykel tog 3h hem med flyg.

Nu har det gått någon vecka sen jag avslutade min cykelresa. Jag har vilat upp mig på varmare breddgrader och försökt smälta alla intryck.

Innan jag skulle ge mig iväg fick jag ofta höra “Men det är ju farligt!” och själv var jag rädd att jag skulle bli påkörd av en lastbil. Men jag måste säga att all rädsla var helt obefogad. En gång höll jag på att bli rammad av en gammal dam i en röd liten bil, annars höll sig bilarna och lastbilarna lydigt på sin sida av vägbanan. Och vid ett tillfälle kändes det lite olustigt att vara ensam tjej bland alla manliga lastbilschaufförer på ett motorvägshotell. Annars har jag känt mig väldigt trygg och säker på min cykel.

Under själva resan tänkte jag ofta “Är det inte mer än så här”. Nu efteråt har bitarna börjat falla på plats så att säga. Jag måste återigen påpeka att den här cykelresan är bland det roligaste jag varit med om. Bara att få cykla och vara utomhus i friska luften större delen av dagen har varit befriande. Och tänk att man genom att cykla lite kan hamna i Hamburg, Belgien, Courances, Bordeaux och så vidare. Den känslan är oslagbar.

Här kommer de bästa minnena som bilder:

20130531-170333.jpgMöta våren på cykel.

20130531-170622.jpgAlla smarriga fikor jag tryckt i mig.

20130531-170442.jpgAntoine och Mia som bjöd in mig i sitt hem.

20130531-170432.jpgLilla Li som inte sa ett ljud i min närhet i början, men gunga gick bra.

20130531-170516.jpgAlla fina broar jag cyklat över och under.

20130531-172252.jpgAlla människor jag mött.

20130531-170523.jpgAlla små konstverk och andra knasiga saker jag fått se.

20130531-170555.jpgMötet med Bitte o Lisa. Här tittar vi på ESC i guldkronor.

20130531-170602.jpgManeterna på Akvariet i San Sebastian.

20130531-170614.jpgÄventyret!

I augusti 2010 bestämde jag mig för att göra en Svensk Klassiker. Innan dess hade jag bara stått på ett par längdskidor en gång tidigare i vuxen ålder. Det var ute i Ursvik med en kompis och hennes pappa på ett par lånade vallningsfria skidor. Jag hade ingen balans och kunde inte hålla mig stående på skidorna. Efter 5km var jag helt slut trots att jag var ganska vältränad och längdåkning kändes inte som min sport.

Men så blev det bestämt att jag skulle göra en Svensk Klassiker. Jag köpte mina egna längdskidor och när snön kom lyckades jag få med mig ett ex till en kompis  ut på Lidingö en söndag för en skidlektion. Han släpade runt mig några varv i spåren och gav mig många tekniktips. Efter det var det bara att bita ihop och mala på. Jag hade nämligen läst att man skulle ha 50 skidmil i benen för att klara av Vasaloppet. Så varje helg var jag ute och åkte långpass i flera timmar och på kvällarna tränade jag teknik med pannlampa. Det var en galen tid, men jag fick ihop mina 50 skidmil och på köpet blev jag biten av längdåkningen.

Den 6 mars 2011 kl 16:28 gick jag äntligen i mål, efter att ha tagit mig från Sälen till Mora på 9 h 28 min. Sista kilometern rann tårarna oavbrutet och efter målgången befann jag mig i ett töcken. Det loppet är en av de häftigaste upplevelserna i mitt liv. Då sa jag “aldrig mer”, men året efter stod jag återigen på startlinjen och fler gånger lär det bli.