Från början hade jag tänk vila idag, men hotellet jag bodde på i natt låg verkligen mitt ute i ingenstans. Därför fick det bli en dagsetapp till civilisationen.
Jag har cyklat från Durbuy-Palenge i Belgien till Charleville-Mézières i Frankrike, totalt 114 km och en höjdstigning på 1300m. Backarna här har varit mycket snällare mot mig än i Tyskland. De sluttar lätt uppför och nedför, vilket är jobbigt men mycket behagligare.
Imorse när jag lämnade Belgien var det soligt och lite kvavt. Det kändes som att regnet hängde i luften. Jag cyklade på och ett gäng på fem äldre herrar cyklade ikapp mig. De var flamländare och ute och rekade vägarna åt sitt team som skulle komma ner på träningsläger senare i veckan. Jag fick hänga på deras lilla klunga och det var helt fantastiskt. Stor skillnad om man jämför med att harva på själv. Cykling är så mycket roligare i grupp, framförallt när man cyklar med erfarna cyklister. Fast min cykelresa är ju något annat.
Sen skildes tyvärr våra vägar åt och jag fortsatte själv. Ungefär halvvägs började regnet droppa. Jag plockade fram regnskydden till väskorna, skoöverdragen, regnjackan och sen var det bara att fortsätta. Efter Vätternrundan förra året då regnet vräkte ner i timmar och jag frös som en hund, investerade jag i en tunn regnjacka som andas. Att slippa bli genomvåt och frysa är verkligen guld värt. Därför var jag ganska nöjd trots regnet, dessutom fokuserade jag på den varma dusch som väntade på hotellet. Den är dagens höjdpunkt.
Eftersom dagens vilodag uteblev, stannar jag här i Charleville-Mézières imorgon och vilar upp mina stumma ben och trötta knän. YR lovar dessutom mer regn, så då passar det ju extra bra.





