Nu har det gått någon månad sedan cykelresan avslutades. Alla jobbiga psykbryt är som bortblåsta och kvar finns nästan bara positiva minnen. Sitter och funderar över kommande äventyr och rutter. Min tanke är att jag borde klara av ca 100 mil på 2 veckor, vilket innebär någon av följande rutter:
Midsommarhelgen har tillbringats i Skåne och i lördags åkte jag och några kompisar med tåget till Köpenhamn. Vi var på jakt efter miljöombyte och öppna restauranger. Det är lite tråkigt att hela Sverige checkar ut två gånger om året, Midsommardagen och Nyårsdagen.
Jag har varit i Köpenhamn många gånger, men i lördags slog det mig hur cykelanpassad den staden är. Det finns cykelparkeringar i våningar, fina cykelvägar, cykelrum på tågstationerna och man får dessutom ta med sig cykeln på tunnelbanan. Nu är jag inte insatt i infrastrukturen i Köpenhamn, men det känns som att Stockholm har mycket att lära av grannlandet i väst.
Idag har jag tagit mig från Le Tatre till Cestas och ännu ett motorvägshotell, en distans på totalt 114 km. En notering till mig själv är att inte välja hotell som får beröm för att de är “easy to access from A63”. Inte lika enkelt när man kommer med cykel och inte får cykla på motorvägen.
Imorse lämnade jag ett dimmigt Le Tatre för att cykla söderut och möta regnet. Hotellpersonalen hade varnat mig, men det är alltid lika tråkigt med regn. Landskapet jag passerat på väg ner till Bordeaux har påmint mig mycket om Öland med den sandiga jorden och barrträden. Bilden ovan är från när jag var på väg in i Bordeaux.
Idag stötte jag på riktig cykelväg här i Frankrike för första gången. I Bordeaux var det väldigt organiserat med stoppskyltar för cyklisterna och grönmarkerade cykelbanor. I Tyskland fanns det bra cykelvägar nästan överallt och det var tydligt skyltat var man skulle cykla. Kanske påverkar det även bilisterna? Här i Frankrike ta de flesta bilister stor hänsyn till mig på de vanliga vägarna, förmodligen för att de är vana vid att folk cyklar där. I Tyskland var bilisterna inte lika förstående.
Mitt förråd av frukt, nötter och godis behövde desperat fyllas på idag, men jag passerade aldrig någon matbutik. Trodde jag… kedjan “Inter Marché Super” säljer tydligen mat. Jag var övertygad om att de sålde elektronik eller byggmaterial. Det finns nämligen bensinmackar med samma namn och utanför butikerna står jämt travar med gasflaskor. Hur ska man kunna veta att de säljer mat, när de har en logga som påminner om Media Markt?
Ett litet tillägg: Det är alltså regnet och kylan som håller på att ta knäcken på mig och som gör att jag funderar på att cykla genom Spanien en annan gång. Den franska våren har varit ovanligt kall och regnig och tyvärr ser det inte så ljust ut i Spanien framöver enligt YR.
Min resa idag gick från Chaunay och ett av de sunkigaste hotell jag någonsin bott på, till Le Tatre. Avståndsmätaren på GPSen slutade på 113 km.
Regnet har hängt i luften hela dagen, men bara droppat lite lätt på mig. Tack för det! Jag har cyklat igenom ett otroligt vackert landskap, svagt kulligt med långa rader av vinrankor överallt. Men så befinner jag ju mig nära både Bordeaux och Cognac. Återigen lite tråkigt att jag inte kan ta en flaska eller två med mig på cykeln. Det får bli återbesök med bil helt enkelt. Efter fika i Rouillac började vindarna dofta hav och sommar. Det kan möjligtvis ha varit hallucinationer eftersom jag längtar så mycket efter havet och solen, men det var fint hur som helst.
Den sista biten innan jag skulle svänga av till mitt hotell, svischade männen ovan förbi och jag passade på att ligga på rulle ett tag. Vilken lycka för en cyklist! Jag hade nästan lust att fortsätta med dem bara för att få njuta av draghjälpen.
Som jag skrivit tidigare är det mycket på den här resan som inte blivit som jag hade tänkt att det skulle bli. Jag är tex mycket mer sliten i kroppen än vad jag ens kunde föreställa mig. På lördagkväll möter jag förhoppningsvis upp faster Bitte och extrafaster Lisa i Irun på den spanska sidan. Jag längtar redan! Då ska jag njuta av sällskapet, vila och fundera över fortsättningen. Eventuellt packar jag ihop min cykel och åker hem efter Bilbao.
Jag tillbringar en hel del tid uppe på cykeln. Nu undrar ni kanske vad jag tänker på jag när jag cyklar runt. Allt och inget är det bästa svaret. Här kommer ändå en lista på det som är mest återkommande:
• Mat, utan tvekan. När kommer nästa matställe och vad kommer att erbjudas. Min matsäck och när jag ska stanna och äta den.
• Vad är det som låter?! Alltid är det något på cykeln som inte låter som det ska och då gäller det att lista ut vad det är.
• Bloggen. Hur jag ska beskriva dagen och det som hänt. Övriga inlägg med funderingar.
• Hjärngympa. Att cykla hela dagarna tröttar ut kroppen (benen), men absolut inte hjärnan. Jag försöker ge min hjärna lite gympa genom att tex räkna ut avstånd eller försöka komma ihåg låttexter. Andra tips mottages tacksamt.
I samband med den här cykelresan frågar många om slutmålet. “Gibraltar” har jag svarat. “Ojojoj, vad långt att cykla” blir ofta svaret. Så då tänkte jag att jag säger Paris istället, men det ger precis samma reaktion. Och idag när jag var i Hamburg och berättade att jag skulle cykla till Verden, såg folk chockade ut över det också. Jag gissar att de flesta inte är så bra på att bedöma avstånd helt enkelt.
Eftersom jag igår listade vad jag oroar mig över, tycker jag att det idag är på sin plats med en lista över vad jag ser fram emot.
Inför den stundande resan, frågar många vad jag oroar mig över.
Jag har funderat lite och gjort en lista:
Det ska bli intressant att se hur väl den här listan stämmer med verkligheten.
Så där, nu börjar cykelresan närma sig med stormsteg. Idag är det bara 3 veckor kvar tills jag sätter mig upp i sadeln och vinkar farväl.
När jag har berättar om min resa för vänner och bekanta, så har det visat sig att några i bekantskapskretsen känner till någon annan som cyklat mellan Sverige och Gibraltar. De personerna är jag så klart nyfiken på och i veckan träffade jag Martin som cyklade 2005 från Rostock till Gibraltar på 21 dagar. Han cyklade en annan sträcka än den jag planerar, nämligen ner genom Tyskland och sen längs med kusten fram till slutdestinationen. Hans hybrid var packat med tält, sovsäck och stormkök. Jag vill känna mig fri och inte ha så mycket packning, så jag hoppas hitta hotell eller B&B längs vägen. En annan aspekt i det hela är att jag faktisk inte vågar sova själv i tält i Europa. Den typen av äventyr är jag inte på jakt efter den här gången. Jag vill bara cykla.
Hans tips till mig:
Kontanter, eftersom det är svårt att betala med kort på mindre orter.
Kompass, och att ha koll på var solen går upp och ner.
Och sen skulle jag akta mig för vildhundarna i Spanien.
Det var fantastisk kul att få höra om Martins resa och att får se bilder och kartor. Nu känns min egen resa lite mer på riktigt.
SPORTIGA MARIE 