Info

Jag är ingen bagare och den här bloggen ska ju handla om träning, men köpebrö (som vi säger i Skåne) är bland det tråkigaste jag vet. Allt smakar likadant och jag tröttnar på det väldigt snabbt. För något år sen provade jag surdeg, men det var inte min grej. Så istället bakar jag världens enklaste bröd som min faster lärde mig baka när jag flyttade till Stockholm för 7 år sen.

Här delar jag med mig av receptet.
1/2 paket jäst, 2 msk honung och 1/2 msk salt löses i 7 dl fingervarmt vatten. Häll i lite olika gryn och frön, eller vad man nu är sugen på. Blanda i minst 5 dl vetemjöl (jag kör med Manitoba Cream) och fyll sen på med något annat gott mjöl tills degen har samma konsistens som lite hård gröt. Eftersom jag inte har någon hushållsassistent rör jag runt tills jag är trött i armarna. Låt degen jäsa i bunken i 80 min. Häll ut degen på en plåt med bakplåtspapper, jämna till med en kavel och låt jäsa ytterligare 20–30 min. Dela i 12 delar när den jäst färdigt, smetar på lite ägg eller naturell youghurt och häll på små frön. Grädda i mitten av ugnen på 200 grader i 22 min. Mums!

I den här backen har jag tillbringat många timmar springandes upp och ner. Idag var jag ganska ensam som ni ser, vilket kan bero på duggregnet och kylan.

Jag är inte så bra på att ge mig ut och springa flera mil själv, jag tror det längsta jag sprungit på en träning är 17km. Istället så satsar jag på intervaller både i backe och på plan mark, och distansen får jag genom cyklingen på sommaren och längdåkningen på vintern. Idag var inte motivationen på topp, så det blev bara tre varv i backen. Tre lugna varv i samma tempo både upp och ner. Jag försöker se mig själv som ett lok som bara tuffar på, men idag var det där loket lite baktungt. Så det blev en lugn löprunda i skogen istället.

Nu är gatorna sandade, vilket innebär att cykelsäsongen definitivt är över. I väntan på att det ska bli vår och sandfria gator igen ägnar jag mig bland annat åt spinning. Jag tycker bäst om långa pass, med bra musik och en instruktör som inte pratar så mycket. Då kan jag går in i mig själv och bara trampar på, det är bra träning både för pannbenet och för konditionen. Idag körde jag ett pass på 90 min, med följande upplägg: 2 min backe – 1 min vila – 4 min backe – 1 min vila – 6 min backe – 1 min vila – 8 min backe – 1 min vila – 10 min backe – 2 min vila – 8 min backe – 1 min vila – 6 min backe – 1 min vila – 4 min backe – 1 min vila – 2 min backe – i mål!

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i att hänga på gym, nog mest för att jag inte har förstått hur maskinerna ska användas och vad jag kan göra när jag är där. Förra året när jag skadade mitt knä (mer om det i ett annat inlägg) så fick jag tips på en massa bra övningar som skulle stärka upp mina ben och min rumpa. Så nu går jag till gymmet en gång i veckan och gör mina övningar för att jag ska fortsätta hålla mig hel.

Jag är fortfarande inte speciellt förtjust i maskinerna på gymmet, utan jag håller mig till pilatesbollen och de fria vikterna. Den här övningen stärker baksidan av låren och ryggen och det är en av mina favoritövningar.

Det är ändå något speciellt med Skåne och havet. Idag fick jag finfint promenadsällskap av en god vän. Hon satsar på Ironman och är min idol när det gäller lopp och träning. Det är härligt att kunna bolla sin träning med någon och jag får alltid många nya idéer när vi ses. Hon har tyckt länge att jag ska satsa på triathlon, men jag kämpar tappert emot. Jag tycker att det verkar så krångligt och jobbigt med alla byten mellan grenarna, men jag gissar att det är en vanesak.

Träningssäsongen avslutades i år med Lidingöloppet och två veckor senare Hässelbyloppet. Jag är nöjd med båda resultaten, men har vilat sedan dess. Har inte riktigt hittat tillbaka till motivationen och dessutom har jag blivit förkyld. Så det blir promenader istället och den här helgen är jag i Skåne så promenaderna blir längs havet. Väldigt härligt!