Min resa idag gick från Chaunay och ett av de sunkigaste hotell jag någonsin bott på, till Le Tatre. Avståndsmätaren på GPSen slutade på 113 km.
Regnet har hängt i luften hela dagen, men bara droppat lite lätt på mig. Tack för det! Jag har cyklat igenom ett otroligt vackert landskap, svagt kulligt med långa rader av vinrankor överallt. Men så befinner jag ju mig nära både Bordeaux och Cognac. Återigen lite tråkigt att jag inte kan ta en flaska eller två med mig på cykeln. Det får bli återbesök med bil helt enkelt. Efter fika i Rouillac började vindarna dofta hav och sommar. Det kan möjligtvis ha varit hallucinationer eftersom jag längtar så mycket efter havet och solen, men det var fint hur som helst.
Den sista biten innan jag skulle svänga av till mitt hotell, svischade männen ovan förbi och jag passade på att ligga på rulle ett tag. Vilken lycka för en cyklist! Jag hade nästan lust att fortsätta med dem bara för att få njuta av draghjälpen.
Som jag skrivit tidigare är det mycket på den här resan som inte blivit som jag hade tänkt att det skulle bli. Jag är tex mycket mer sliten i kroppen än vad jag ens kunde föreställa mig. På lördagkväll möter jag förhoppningsvis upp faster Bitte och extrafaster Lisa i Irun på den spanska sidan. Jag längtar redan! Då ska jag njuta av sällskapet, vila och fundera över fortsättningen. Eventuellt packar jag ihop min cykel och åker hem efter Bilbao.
SPORTIGA MARIE 
Härligt kämpat så här långt Marie! På ett sätt hoppas jag att du fortsätter för det är väldigt roligt att följa dig på denna blogg men för vår mor skull så blir det nog bli lite lättad om du packar ihop i Bilbao:)! Kom ihåg, en Kronquist ger inte upp så lätt!!!
Tack storebror!! Jag ska fundera lite när jag träffar Bitte o Lisa. En anledning till att avsluta är att det är så kallt och regnigt. Idag har det varit +12 grader och tittar jag på YR så verkar regnet hålla i sig här nere. Väldigt tråkigt! Men ni verkar ha det fint hemma. Kram Marie
Vilka vackra bilder! Känner att jag sitter på din axel och insuper de där dofterna och vyerna. Skönt att regnet inte vräker ner längre, håller tummar och tår för att det håller sig borta framöver.
Nu hägrar väl atlantdoppet snart? Och att få möta upp med släkten och slappa i Bilbao! Hoppas du får ligga på rulle en bit på vägen dit, det verkar vara en hit!
Precis som många redan skrivit, är det höjdpunkten på dagen att läsa om dina dagsetapper och dela dina vedermödor. (Min familj följer dig också…) Du är grymt envis och stark. Och imponerande. Jag förstår att du tänjer på dina gränser hela tiden.
Heja dig! Och stor kram!
PS. Hoppas hotellet ikväll bjuder på stort tjockt dunbolster, värmeelement i badrummet och frukost på sängen!
Tack Katson! Känns märkligt att så många läser och följer min resa, men här är jag helt ensam. Får se hur det blir framöver. Idag har termometern visat +12 grader, vilket är ok så länge det inte regnar. Men när jag kollar på YR så ser det mörkt ut, tunga regnmoln över Bilbao o Spanien.
Inatt sover jag på ett bättre hotell. Rent, varm o god mat. Hade hängt ut mina nytvättade kläder på tork, men nu när jag skulle hämta in dem hade jag missat regnskuren så de är mer våta än innan. Attans!!
Nu blir det lite SvtPlay och sen sömn. Kram Marie
Hej Marie, jag är oerhört glad att höra hur du har det varje dag och önskar verkligen en fortsättning men förstår att det är ensamt och framförallt slitsamt för kroppen. Du kanske behöver vila mer än en dag åt gången. Men så blir det väl när du träffar Faster & Co. Hursomhelst tror jag du fixar det med all säkerhet. Du är grym minst sagt! Har förresten INTE ätit sushi sen vi käkade senast… Hur konstigt är inte det?! Har liksom tappat sugen, kanske inte men måndagsluncherna har uteblivit. Det tar vi igen i juni å juli. Stor kram och vi hörs snart.
Sushi!! Det saknar jag. Ser fram emot att återuppta den traditionen i juni. Det låter långt fram, men det är ju snart… Tror förresten att maten på den här resan ska bli ett inlägg. Den har inte varit den bästa 🙂
Hoppas du har det fint i Umeå. Kram
Marie, du är ju underbar!!! Wow, vilken tur du har tagit och vilken upplevelse. Det roliga är att när jag läser om dina dagar så känns det så självklart och inget konstigt alls med att du är ute och cyklar i europa…. Jag måste säga att jag blir sugen! Kanske skulle börja cykla lite….
Njut av dina fantastiska, jobbiga och minnesvärda dagar. Du är BÄST! Stor KRAM!
Tack Gith! Roligt att du läst om min resa. Det känns som att det inte hänt så mycket, men jag gissar att alla insikter kommer senare när jag cyklat färdigt.
Klart du ska börja cykla! Kanske följer du med mig nästa gång 🙂
Stor kram
Häng i nu Marie hälsar vi i Season 5 Posten (Thomas, Patrik, Emma Jäger, Lisa)!!!!!!!!!!! Du är vår idol! Vi är så imponerade av dig! Inte ge upp nu. Heja heja!!!!!!!!!!!!!
Tack!! Nu känner jag viss press 🙂
Ni slarvar väl inte med posten för att följa min blogg?! Alla format som ska göras och bilder som hoppar… känns som en helt annan värld än den jag lever i just nu. Kram till er alla
Ibland är det inte fel med att ta semester från semestern – brukar bli väldigt lyckat 🙂
Jag hoppas också på det. Om det bara kunde sluta regna…
Hej Marie! Du gör en otrolig resa på cykel genom Europa och är ju en fantastisk representant för Cyklande Tjejer! Förstår att det känns tråkigt och motigt att cykla så mycket ensam och att du har haft oturen att göra denna resa just i år när även den Franska våren varit mycket sämre än vad den brukar vara. Min syster har bott i Provence i dryga 20 år och har nog aldrig haft en så dålig vår. Jag tycker att du är helt otroligt duktig som tagit dig så här långt! Lycka till med resten av resan! Margareta (Fridolf Wenthzel)
Tack Margareta! Roligt att du läser och följer min blogg. Alla jag möter här i Frankrike (som pratar minsta lilla engelska) påpekar samma sak som din syster. Det är kallare än normalt den här våren. Så klart tråkigt när jag är här och cyklar runt, men ingenting jag kan påverka. Slipper jag regnet så fortsätter jag förmodligen. Ska smälta det hela till helgen och bestämma mig då.
/Marie
Tänk vad du får vara med om. Vilket äventyr. Tack för att du bloggar och delar med dig 🙂
kram kram Åsa
Tack Åsa! Roligt att du följer min resa. Som jag svarade Gith, så känns det inte som att det händer så mycket här. Men jag gissar att jag kommer förstå vad jag varit med om först när jag kommer hem. Kram
Vet du, jag tycker att du har gjort världens grej oavsett om du fortsätter till Gibraltar eller om du lyfter upp hojen på flyget i Bilbao och drar hem. Med det där vädret och känslan i kroppen hade jag nog sagt tack för mig, till resten av vägen.
Det är viktigare att kroppen håller till att göra saker längre fram som du njuter mer av. Det där j#%kla skitvädret är ju inget att ha. Eftersom alla gillar att följa dig så kan du väl fortsätta blogga hemma om dina träningar och allt möjligt. Sen kan du cykla tex i Afrika där det är varmt och solsäkert.
Tack för gratulationen! Jag har haft tårta kvar sen kalaset så varje dag som jag kommer hem tar jag fram en sked och hetsäter lite tårta tillsammans med läsk (som också var kvar). Träffade på Helene N och Anna M idag på gatan och Helene säger att socker är som värsta drogen, och det kan jag instämma i. När inte Fredrik ser, smyger jag fram till kylskåpet och halsar i mig läsk och tar en bit tårta till. Herregud!!! Jag är beroende! Igår när jag var på min träning så kunde jag inte tänka på något annat än att jag skulle få tårta när jag kom hem. Sjukt!
Ser fram emot när du kommer hem oavsett när du dyker upp.
Stor kram
Jeanette
Du är för rolig Jeanette!! Tänker på tårta och läsk när du tränar. Just nu tuggar jag i mig så mycket socker hela dagarna, så jag tror jag måste avgiftas när jag kommer hem. Vi kanske kan avgifta ihop?
Ja, jag får se hur jag gör med fortsättningen. Ska landa lite till helgen (läs dricka champagne) och fundera över tillvaron. Det blir liksom vardag i cykelresandet också. Känns knasigt på något sätt.
Tack för att du hejar på och berättar om livet hemma. Kram